A gentleman report - Att andas Hjorthagen!

”Dagg i luften, lätt sydlig vind och 10 plusgrader” kan man ibland läsa i Tommys matchreferat. Alla vi som spelar i Reklamserien vet vad det innebär. För mig personligen är det förknippat med glädje, nästan en pojkaktig sådan. Jag längtar nämligen till nästa gång det är dags att kliva in på Hjorthagens sandplan och att andas in atmosfären.

Jag hade knappast räknat med det när jag 1985 försökte mig på att spela för första gången. Mitt framtida lag, Svea, hade kort om folk och jag skulle spela den sista matchen för säsongen. Nu visade sig att hela 10 spelare dök upp, så jag fick inte byta om (jag tyckte det var lite märkligt att spela fotboll tidigt på morgonen, så jag lade det hela på is). Debuten skedde istället sista vårmatchen 1987 och det kunde skett under bättre former. Den jag fick skjuts med trodde matchen började 7:15 istället för 6:30. När vi kom dit var det halvtid och vi låg under med 0-5. Jag visste inte vad som väntade mig men när jag drog in 1-5 i början av andra kom en långhårig kille (Tommy) fram och frågade vad jag hette. Min kamrat Petter Wåhlén svarade; ”- Han heter Jens Lundström och det namnet kommer du att få skriva upp många gånger”. Jag hann två kassar till innan matchen blåstes av och tyckte det var ganska kul, föga anande vad det skulle vara värt 20 år senare.

Åren har ju förlöpt sedan dess med blandade resultat men det har alltid varit roligt, utom vid de få tillfällen man varit ombytt och det kommit fyra motståndare. 1997 när jag gjorde 46 mål som offensiv mittfältare var en sådan där säsong som man bara får uppleva en gång i livet. Även om det var roligt just då, så förbleknar de sportstliga prestationerna vid sidan av helheten och stämningen som infinner sig på Hjorthagen. Nya spelare och lag kommer till Reklamserien och dessa rättas efterhand in i gemenskapen och attityden. Det är otänkbart att ”fel” attityd skulle förekomma annat än vid enstaka tillfällen under Tommys regi.

Det är det som gör denna serie unik. Vi har trevligt tillsammans samtidigt som vi pysslar med en sådan kär sak som fotboll. Även om våra kroppar är äldre ser jag en massa pojkar i 8-9 års åldern som springer om kring och tycker att fotboll är livets allt.

Att i denna skara bli utsedd till ”årets gentleman” är en ära och stolthet jag bär med mig livet ut. Många skytteliga-priser har jag genom åren men gentlemanna-priset är det finaste jag fått. Den ovation jag erhöll från er som var där, får mig att rysa inombords.

Tidigare gentlemen har beskrivit sina resor som de gjort. För mig behövs ingen sådan. Min drömresa är när klockan ringer kl 05:00 och jag sömndrucken drar på mig fotbollskläderna, kliver in i bilen och beger mig iväg för att ”andas Hjorthagen”.

Jens Lundström, årets gentleman 2004